Kapitel 1:5 – Kriget var slut

Vapenstillestånd skrevs 11/11 1918 i elfte timmen. Ryssland och Tyskland hade genomgått revolutioner. Den ryske tsaren och den tyske kejsaren hade abdikerat. Tsaren och hans familj hade mördats i Jekaterinenburg. Europas karta hade ritats om. Miljoner människor hade dödats, sårats och lidit under fyra krigsår. Segerherrarna Frankrike, England och USA dikterade villkoren. För Tyskland och dess allierade blev villkoren hårda vid Versaillefreden 1920. Krigsskadestånd i miljardklassen och landavträdelser blev följden.

Nationernas Förbund (föregångare till FN) grundades samma år. USA:s president Wilson var den drivande. Norrmannen Fridtjof Nansen var diplomat i NF. Han gjorde stora insatser för nödlidande och krigsfångar efter Världskriget. Han hjälpte tyska och österrikiska fångar till sina hemländer liksom ryska och armeniska flyktingar. Eftersom många nu saknade hemland och pass instiftade han det berömda Nansenpasset för statslösa. Nansen fick Nobels Fredspris år 1922.

Även vår far fick hämta ut ett Nansenpass i sin fångenskap i Turkiet och var sedan fri att fara vart han ville, när han blivit frisk. Han har berättat litet från denna tid bl.a om att han varit nära att drunkna. Han var inte simkunnig, uppfödd som han var ute på den ukrainska slätten. När han med några kamrater tog ett bad i det varma vädret vid Marmarasjön råkade han komma ut på djupt vatten. Han sjönk och sjönk….och trodde att hans sista stund var kommen. Men en kamrat dök i och lyckades genom att ta ett stadigt tag i hans långa hår dra upp honom och föra upp honom på land. Även i fånglägret var det ont om mat.

När Georgii en gång lyckades byta till sig en konservburk mot ett klädesplagg hos en turkisk affärsman blev han glad…men när han öppnat burken slängde han den ifrån sig med avsmak! Innehållet såg ut som små barnfingrar, det var grodlår !! Som fria efter kriget kunde våra kosacker inte återvända till Ukraina, det var uteslutet efter de rödas maktövertagande. I stället vandrade pappa och några kamrater norrut med främlingspasset och en liten penningsumma på fickan. Att det blev Bulgarien var ganska klart. Landet var relativt oskadat efter kriget. Det kändes också fritt att komma till ett land med samma bokstavsskrift som hemma. Landet var bördigt och det var lätt att få tag i något att äta. Man hjälpte till med skördearbete och fick mat och enkelt husrum för besväret. Det gällde att överleva dag för dag. Några fick anställning i ett garveri. Lukten av djurkadaver och garvämnen var förfärlig. Vid ett tegelbruk arbetade de en tid. Det var åtminstone varmt och skönt under den kalla årstiden. Georgii kände sig starkare och friskare, men var fortfarande mycket mager.

En gång misslyckades man dock med att få något i magen. Pappa beslöt att smyga in i en fruktträdgård för att stjäla litet …då kom trädgårdens ägare i full fart, beväpnad med gevär! Upptäckt och infångad ! Men snart inträffade en stor förändring. Man kände varandra sedan kriget! Och Pappa mottogs i huset som en hedersgäst och undfägnades rikligt med mat och dryck. Mitt i natten vaknade pappa Georg och befann sig liggande i värdparets äkta säng. På ena sidan låg en frodig dam och på andra sidan trädgårdens ägare! Det var sed i Bulgarien att en hedersgäst skulle få denna ynnest!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *