Under 1600 -och 1700-talen invandrade ett stort antal valloner till Sverige. De härstammade från gruvdistrikten i Belgien och Norra Frankrike. De slog sig ned i mellansverige från Östergötland (Finspång), Uppland (Lövsta Bruk) och Värmland. De var skickliga bergsmän och kom att betyda mycket för Sveriges utveckling från ett fattigt bondeland till ett utvecklat industriland. Bland dem fanns gruvarbetare, smeder men även kolare och skogsarbetare. De utvecklade bl.a. Vallonsmidet som blev en av Sveriges viktigaste exportprodukter på 1700-talet. Järnhanteringen i Bergslagen och de milsvida skogarna utgjorde basen för landets utveckling.
Dagnys mormor, Maria Pettersson, född Jaeger, föddes 14 augusti 1858 i Nordmarks socken i Norra Värmland. Fadern, Lars Jaeger var av vallonsläkt och arbetade som förman vid de värmländska bruken. Familjen hade det förhållandevis bra och bodde vid Rämen, vid Motjärnshyttan och senare vid Persbergs gruva, där Jaeger var gruvfogde. När Maria var i tioårsåldern så omkom fadern tragiskt vid en olycka i gruvan och modern ställdes ensam med flera barn.
Maria växte upp när Sverige fortfarande var ett fattigt land med en befolkning på 4 miljoner, varav de flesta var bönder. Om hennes barndom finns inte så mycket beskrivet, men vi får anta att hon och hennes syskon tidigt fick ge sig ut och söka arbete. Skolgången blev säkert kortvarig, den svenska folkskolan var inte så väl utbyggd på 1860-talet.
Dock finner vi henne på en av sina första anställningar: I Filipstad som husa hos en Dr Erhardt. Han hade en stor barnskara så Maria fick säkert göra skäl för lönen. Hon träffade också under dessa år som 18-åring en pojke, som t.o.m. var student. Det blev förlovning och framtiden såg ljus ut. Maria beskrivs som en storvuxen, kraftfull kvinna, bestämd och arbetsvillig, i ungdomen dessutom mycket vacker. De båda ungdomarna, Maria var nu 20 år, blev dock osams och förlovningen slutade med att Maria gjorde slut och kastade ringen i Svartån. Hon gav sig iväg från Filipstad och gick och åkte mot Stockholm. Säkert fick hon gå många mil, kanske åkte hon med hästskjuts då och då. Tåg fanns visserligen och säkert kunde hon åka någon sträcka. 1878 kom hon till Stockholm, stor och stark och arbetsvillig. Således är vår släkt äkta stockholmare i minst 125 år !.
Maria fick bo hos en släkting på Markvardsgatan nära Sveavägen till en början. Mostern hette Edla och hade strykinrättning. Marias första arbete i Stockholm blev således att stryka skjortor, kragar och klänningar. I samma hus bodde en postiljon, Johan Pettersson med hustru och barn. Frun var sjuklig och Maria kom att hjälpa familjen som hade fem döttrar. Svårt för en ensam karl med obekväm arbetstid att klara av en stor familj……så dog frun i kräftan, som man sa på den tiden, cancer.
Ja, så blev Maria kvar i Petterssons familj och 1882 gifte hon sig med postiljonen Johan.
Efter ett år föddes sonen Karl och två år senare, 1885 dottern Lilly som skulle bli Dagnys mor..