Semesterresor
Gun ville pröva på att köra vespa. Vi for ner till parkeringen vid Ängbybadet och övade. Gun körde ett par varv, men sedan sa hon: ”Aldrig i livet ”. Hon tog sedermera körkort (och blev en duktig och ansvarsfull bilförare.)
Vi blev inbjudna till ett par veckor på pappa Eriks barndomsö, Gotland, packade vespan och for ned till Nynäshamn och Gotlandsbåten. Väl i Visby möttes vi av Erik och Margit med nya bilen, en Austin A30 modell -56. I Klintehamn bjöds vi på välkomstmiddag och fick också träffa faster Ellen och farbror Karl, den senare en vänlig men något disträ ingenjör från ASEA i Västerås.
Familjerna inkvarterades i en sjöbod i Ljugarn, men eftersom vi unga inte var varken förlovade eller gifta fick jag slå upp mitt tält på Ljugarns tältplats en km från min kära. Vi körde runt på den vackra kalkön och besökte de märkliga platserna Uggegarde Råir, När, och Lummelunda m.fl. Det var en härlig tid. En kväll kopierade vi ”Hon dansade en sommar” vid Östersjöns strand. Vi tog också en tur till Klintehamn och for med fiskebåt ut till Lilla Karlsö. En skön upplevelse att vandra omkring över kalkstensklippor och uppleva växtliv och fågelliv. Ett paradis för en blivande biolog.
Norge
Nästa resa gick till vårt västra grannland. Fordonet var den lilla trogna vespan och på bönpallen satt studentkamraten Urban Schnell. Vespan såg helt övertäckt ut när vi startade. Vi hade tält, sovsäckar, luftmadrasser, kläder och en matväska med bl.a spritkök, men den varma dagen och tunga packningen gjorde att vespans motor gick varm. Vi fick stanna och kyla av ekipaget två gånger och i Strängnäs gav ett däck upp av nötning. Vi köpte en ny slang och kunde småningom ta oss till Örebro. Vi tältade vid Eiravallen och passade på att titta på ÖSK – Hammarby i fotboll.
Andra dagen 7 augusti nådde vi Filipstad i god ordning sedan vi lagat bakhjulet med brickor. Logdans i Värmlandsmetropolen som fött skalden Nils Ferlin .
Tredje dagen Filipstad – Lysvik vid Frykens långa sjö. Nästa dag passerade vi norska gränsen. Det enda påtagliga som hände var att vi fick flytta över backspegeln från höger till vänster så att den skulle fungera i högertrafik. Nu kom regnet och vi anlände till Kongsvinger blöta. Oslo nästa anhalt.
.Vi tog in på ett billigt hotell över natten, men flyttade ut med tältet i hotellets trädgård nästa dag. Det var nog oklokt, ty Oslo drabbades av ett rejält skyfall, 52 mm regn på en dag! Vi formligen flöt omkring på luftmadrasserna. När våra tillhörigheter blivit någorlunda torra styrde vi resan norrut genom det fagra landskapet.
Oslo – Hamar – Lillehammer, då hade vi kommit upp på verkliga höjder. Vid Reinheim fotvandrade vi upp på fjället Snöhetta, 2200 m över havet, i lågskor! Där låg gott om snö på toppen trots augusti.
Så fortsatte vi, stelbenta efter fjälläventyret norrut till Opdal. Vi tog in på Ungdomshärbärget, á kr. 3:50!
Så förlöpte flera dagar när vi strävade mot Trondheim – Levanger och österut till svenska gränsen och bivack i Åre. På vägen tittade Urban på Tännforsen. Mina pengar hade tagit slut så jag fick avstå!
I två dagar i Östersund fick vi logi hos Urbans släktingar. Förutom rikligt med mat hade vi tillgång till ett skönt badrum, en lyx som saknats i tio dagar.
Hemfärd via tältplatsen i glada Hudik och femtonde dagen rakt fram till Stockholm. 237 mil blev det totalt.
Stockholms Högskola
I slutet av augusti skrev vi in oss vid Stockholms Högskola, Urban tog Historria och Kulturgeografi. Jag mina favoritämnen Biologi och Naturgeografi. De första kurserna i genetik och Hygien skulle starta först 1 november. Två månader blev över för mig.
Vikarien
Min kloka storasyster Barbro föreslog då att jag skulle anmäla mig som lärarvikarie denna höst. Sagt och gjort. Redan efter en vecka väcktes jag av en glad röst som ville ha mig som vikarie i klass 6 i Solberga skola. Det kändes ovant och nervöst men i september hade jag vikariat i flera skolor i södra förorterna, Midsommarkransen, Årstagården m.fl. Slutligen blev det ett femveckors vikariat i Stureby, klass 5. Det blev lyckat. Jag gick ut på exkursioner med 25 elever och vi pluggade träd, buskar, växter och fåglar. Inomhus gnuggade vi matte, geografi, engelska och svenska. Jag var dessutom med på lektionerna i slöjd och gymnastik
Den sista dagen med klassen samlade jag dem för att ta adjö. Då kom en liten grabb fram och han lade en tiokronorssedel på katedern. ”V i har salat! Sa han och sedan ”Du är bra”! Det är det bästa betyg jag fått. Nu var jag säker på att det var lärare jag skulle bli!
Sorger och glädje.
På julen fick jag en fin julklapp av pappa Georg. Vi var båda fotbollsintresserade. Sverige skulle vara värdnation för Fotbolls-VM i juni 1958. Av pappa fick jag en seriebiljett till alla Sveriges matcher som gick på Råsunda. Det skulle bli Pappa Georgs sista jul.
Han insjuknade efter nyår och togs in på S:t Eriks sjukhus. Efter en svår sjukdomstid avled våran pappa den 19 mars, en solig dag med takdropp och föraning om vår. Barbro, som hade samma blodgrupp som pappa Georg, hade gett honom blod tidigare. Han dog av att njurarna slutade att fungera.
Det blev en svår tid, mest för mamma Dagny och för Pia, bara 15 år.
Barbro var förlovad med Lennart Lif och jag hade ju Gun som stöd.
De hjärtbesvär som ändade pappas liv skulle säkert med senare tiders kunskaper kunnat ge honom ett längre liv.
I affären måste verksamheten fortsätta och det blev min uppgift. Mormor Lilly var god hjälp. Jag hoppade över några veckors plugg på Zoologiska institutionen men tog igen detta senare. Jag fick 20 nya kurskamrater vid det tillfället. En av den var Jan Lindblad. Mitt under arbetet på laboratoriet när allt var tyst hördes plötsligt en berguvs hoande eller näktergals sång. Han hade en enastående förmåga att härma fåglar. Dessutom var han en styv jonglör. Han blev verkligen folkkär med många radio- och TV-program. (I tropikerna utsatte han sig för många sjukdomar och han avled, bara 56 år gammal. Jag fick förmånen att skriva en runa i Katrineholms-Kuriren.)
Pappa Georgs begravning skedde i Ryska Kyrkan på Birger Jarlsgatan
i samma kyrka där Dagny och Georg gifte sig 29 år tidigare.
I kapellet på Norra Kyrkogården skedde den svenska begravningsakten. Urnan gravsattes i familjegraven på Värmdö Kyrkogård.
Familjehögtider
Valborgsmässoafton växlade Gun och jag ringar och blev förlovade och i juni gifte sig Barbro och Lennart i Bromma Kyrka. Vi hade en släktfest på Drottningholms Värdshus och fick bekanta oss med Lennarts småländska familj.
Zoologi
Jag jobbade vidare på Zoologiska Institutionen under våren. Min bänkgranne Roger Höglund och jag blev de bästa kamrater. Jag gissar att jag fick vara i fred för fridstörare, ty Roger var nyutnämnd Svensk Mästare i Boxning, lättvikt! Vi arbetade tillsammans i flera år. På Zootis, som vi kallade det, fanns flera duktiga lärare såsom Pelle Palm (däggdjur som specialitet), Carl-Cedrik Coulianos (insekter), Claes Ramel (fåglar) och många fler. Just sådana kunskaper som jag fann vara de bästa.
I juni for Roger och jag på vespan ner till Västkusten och Fiskebäckskil. Där vid Kristinebergs Zoologiska station studerade vi marinbiologi. Mycket intressant, helt nytt för en landkrabba från Stockholm. Vi gjorde täta turer med fartyget Nereus och trålade i Gullmarsfjorden. Maskar, blötdjur, kräftdjur, tagghudingar och fiskar upptäcktes i håvarna. Vi hann även med trevlig samvaro med kurskamraterna och på en avslutning sjöng vi egna visor till Västkustens ära. I Uddevalla hann vi också med att titta på VM-fotboll Brasilien – Österrike. Efter tentamen på bryggorna med Professor Gunnar Gustafsson blev vi alla godkända.
Bland kursarna fanns flera duktiga fotbollsspelare så vi satte upp ett lag och utmanade traktens division-fem-lag Grundsunds IF. Hör och häpna, de vann inte, resultatet blev 3 – 3!
I juni var det ett extra val, pensionsvalet. Jag fick rösta för första gången och gick till Posten i Fiskebäckskil och poströstade. Skrev Tage Erlander, Statsminister på en blank valsedel!
.
VM-final
Väl hemkommen fick jag vara med om VM-finalen Sverige – Brasilien, den största framgången för ett svenskt lag hittills.
Tidigare hade Sverige vunnit över så starka lag som Tyskland och Sovjet. På ett fullsatt Råsunda var stämningen hög. Tänk om pappa hade varit med. Sverige gjorde första målet genom Nisse Liedholm, men Brasilien vann med 5 – 2.
Sommaren 1958
Avlöste mamma Dagny i affären och jobbade extra på Norrmalms för att dryga ut studielånen. Nu kunde jag betala färdigt vespan.
På höstterminen väntade zoofysiologi, inte lika kul som däggdjur och fåglar. Vi fick dissekera både grodor och vita råttor, inte alltid så trevligt.
Förändringar inträffade. Barbro hade flyttat från Lindhagensplan och det innebar att jag för första gången fick ett eget rum. Mitt akvarium och mina djurböcker fick en fristad. Men hur hade lilla Pia det? Hon var den som sörjde pappa mest.
Mamma Dagny fick nu slita ont de långa arbetsdagarna i tobakshandeln. Hon funderade redan på att avveckla, sälja rörelsen och starta med något annat. Hon fyllde 50 år i december och hoppades på ett kontorsjobb. Hade ju 15 år kvar till pensionen. Bakom sig hade hon kunskaper i maskinskrivning, bokföring och administration från tiden på L; Erikson på 1930-talet.Första julen utan pappa Georg kändes tung.