Kungsholmen
1 oktober 1950 flyttade vi från den trånga tvårummaren i Ulvsunda till det nybyggda höghuset Lindhagensplan 45 på Kungsholmen.
Pappa och Mamma fick närmare till affären vid S:t Eriks sjukhus
och jag gångavstånd till Läroverket på Hantverkargatan.
På en gång fick vi kamrater på samma våningsplan. Familjen Larsson blev våra goda vänner genast. Torsten var redaktör på Morgon-tidningen, hustrun Adéle blev Dagnys förtrogna , sönerna Stig, Björn och lilla Arne blev verkliga kompisar mest när det gällde kortspel, ishockeyspel och frimärken. Stig var på dagen två år äldre och han lärde mig mycket hyss…Vår lägenhet bestod nu av tre rum och kök, en bra förbättring. Sex trappor upp och fin utsikt mot Västerbron och Rålambshov. Och nere på gatan gick tre spårvagnslinjer, linje 13 hade just lagts ned. Ombyggnaden till Tunnelbana skedde också dessa dagar med en tunnel till Fridhemsplan. Vid Hornsberg fanns Bussgaraget med 200 bussar, mycket att titta på för en spårvägsintresserad.
Julfirande
På luciadagen körde Stockholms Spårvägar med ett långt luciatåg med gamla spårvagnar i kortege och öppna vagnar för lucia, tärnor och tomtar samt orkester. Mycket folk i rörelse.
I tobaksaffären måste bägge föräldrarna tjänstgöra. På julen fick vi in årets största dagskassor. Jag minns att pappa gav bjudcigarrer till de bästa kunderna.
Vår moster Margit var anställd på PUB:s personalkontor. Hon ordnade feriearbete åt mig på skjortavdelningen. En ny erfarenhet, ett renare och varmare jobb än att vara cykelbud ute i Stockholmstrafiken.
Så firade vi jul i ny bostad. Jag tror att det var den julen jag började med akvariefiskar. Biolog skulle jag bli, det hade jag redan bestämt.