Vårt sextiotal del 3
Lägerskola med Hässelby.
Under mitt sista läsår i Hässelbystrandsskolan fick vi möjlighet att åka till Bergslagen på en veckas lägerskola.
Det var SO-läraren Robert Landberg, hans fru och jag som tillsammans med 25 högstadieelever embarkerade en liten SL-buss Capitol (max-fart 60 km/tim). Efter en långsam färd anlände vi till vår förläggning som visade sig vara en ståtlig fyravånings träbyggnad. Redan första middagen ertappades två flickor rökandes i en garderob på fjärde våningen! De blev omedelbart hemskickade. Vad kunde ha hänt i denna miljö?
Veckan blev sedan lyckad med intressanta studiebesök och mina exkursioner längs en å med mycket liv i form av vatteninsekter, fåglar och växter.
Forden
Min kollega på skolan, Rolf Jidell tyckte att vår lilla Austin var väl skruttig. Eftersom hans far Einar Jidell hade bilfirma så erbjöd han mig att titta ut till Lidingö och köpa en bättre bil. Sagt och gjort, Jörgen och jag åkte Lidingötåget ut till ön och bestämde oss för en vacker tvåfärgad Ford Taunus 17 M.
När vi hämtade bilen låg Gun på Löwenströmska lasarettet och hade ont. Hon hade svårt att känna samma uppskattning. Senare samma år 1965 for vi på semester ner till San Remo vid Rivieran. (Den vackraste bil vi nånsin haft, tyckte Gun flera år senare, denna ljusblå och gulvit tvåfärgade Ford).
Augusti 1965 Italien
Margit, Erik och Dagny tog hand om våra pojkar i Kallhäll så att Gun och jag fick en rejäl Europaresa. Vi lastade vår Ford Taunus med tält och all utrustning för att campa ner till italienska Rivieran. Färden gick ner till Danmark och vidare längs autobahn genom Tyskland till Basel. På autobahn mötte vi en tyskregisrerad Amazon, som blinkade till den svenskregistrerade Ford Taunusen! På slingrande alpvägar tog vi oss upp allt högre tills motorn kokade. Jag hämtade vatten i en alpbäck och färden kunde fortsätta i branta backar ner till Aosta innanför italienska gränsen. Efter non-stop-körning ner till Genua tillbringade vi några nattimmar längs rivieran och nådde vårt slutmål i Ventimiglia tidig morgon. Slumrade i bilen och sökte sedan upp våra vänner Ulla-Britt och Hasse vid tältplatsen nere vid havet i byn Bordighera.
Solen gassade och Medelhavet var djupblått. Det blev många bad varje dag ty värmen var tryckande, nära 35 grader.
San Remo, besöktes och vi gjorde en tur över franska gränsen till Monaco. Restauranger och casinon fick vi glömma, det var dyrt överallt. Vi stod som de fattiga kusinerna från landet när vi träffade på sångerska Maria Callas utanför ett lyxhotell när hon anlände i en gul rolls-royse.
Av hettan och det salta vattnet mådde Gun inte bra. Hon fick uppsöka ett apotek i byn för lindring. Jag anlitade en skräddare som sydde ihop mina byxor som spruckigt i sömmen. Det var märkligt att sätta upp tältet på klapperstensstrand, men allt gick bra. Mathållningen blev så enkel som möjligt, men Hasse hade hårt bröd och sillkonserver i packningen.
Hagalund
Höstterminen 1965 började jag min tjänstgöring i Hagalundsskolan som extra ordinarie adjunkt i biologi och geografi. (Det var en tjänst som skulle vara i hela 16 år). Redan från början kände jag mig välkommen, främst beroende på Bengt Olsson, en rektor med hjärta, kunnighet och humor. Studierektorn Örjan Brandt kompletterade rektorn suveränt. Bland alla fina kollegor var Ingmar Skördåker och hans fru Inger våra bästa vänner och de följande årens lägerskolor på Öland var oförglömliga.
Hagalund genomgick denna tid en stor förändring i och med att den gamla träbebyggelsen revs och ersattes med åtta blåa 12-våningshus. Många inflyttande barn från olika länder togs emot i vår skola. Invandrarläraren Ingrid Edgar stod i främsta rummet när det gällde introduktion i svenska språket
Biologisalen
Denna institution blev min hemmaplan. Min äldre kollega hade som målsättning att låta eleverna studera levande djur i skolan. I glasburar fanns både ormar och vita möss. Det var mycket populärt bland ungdomarna att följa djurens beteende. Som alla förstår gavs de vita mössen som mat till boaorm och nätpyton. Redan i Hässelby och i Bromma hade jag försökt med befruktade hönsägg. Det lyckades med att kläcka fram några kycklingar och dessa försök fortsatte i Hagalund. Vi kunde t.o.m. föda dem så länge att vi i slutet på terminen visade upp små tuppar och hönor i burar på skolgården.
Att arbetet i biologi var populärt visas av att flera elever ägnade sina raster till omvårdnad av djuren i biologisalen.