Extrajobben
Under flera år var Norrmalms Livsmedel min huvudsakliga arbetsgivare. Redan i juni -49 blev jag anställd som springschas på Norrmalms affär Stureplan 11, utrustades med uniform och försågs med en stor, tung, grön paketcykel. Med den for jag omkring kring Kungsgatan och Norrlandsgatan och delade ut lunchpaket till kontoristerna på många företag. Inne i affären blev det att plocka upp varor från lagret och prissätta med en kladdig märkpenna. Det var långt före snabbköpens och streckmärkningens tid. Hör och häpna, jag fick också sköta kaffemalningen och till och med sälja hummer vid fiskdisken!
Senare blev jag överflyttad som sommarvikarie till huvudkontoret och fabriken vid Karlbergsvägen. Där hände mycket under åren 1952-1957 Lönen var skral även efter den tidens förhållanden, men familjen var nog tacksam att jag åtminstone försörjde mig med fickpengar. 1,25 per timme+ ibland någon krona i dricks var det hela, men att på lördagen kvittera ut 80 kr kändes fint, en biobiljett kostade bara 1,95 !
Saltarö
Morfar byggde vår lilla vita stuga redan 1943-45 och där tillbringade vi helger och sommarlov hela femtiotalet. Ingen bil fanns i släkten så färden till Värmdö innebar mycket slit och släp på spårvagnar och bussar. Vi startade med linje 13 från Ulvsunda, bytte till 1:an vid S;t Eriksgatan och fortsatte upp till Borgmästargatan där
Saltaröbussen väntade. 4 mil senare klev vi av vid Ekbacken med allt bagage och promenerade grusvägen 500 m upp till stugan.
Vi hade inte elektriskt och vatten hämtade vi i en kallkälla nedanför en 200 m lång backe. Det var oftast mitt jobb.. När vår pappa hade missat sista kvällsbussen fick vi ro över Kyrkviken och hämta honom på Kalvsvikssidan.
Det är inte utan att man jämför med nutiden då nästan varje familj har bil och kommer bekvämt ut till en stuga med alla bekvämligheter.